Viktminskning.

Viktminskning innebär att minska sin kroppsvikt, genom minskning av sin totala kroppsmassa, kroppsvätskor, kroppsfett eller fettvävnad, och/eller muskler, senor, täthet i benen, eller annan bindväv.

Viktminskning kan ske avsiktligt som följd av bantning, eller annars förväntat till följd av anorexi eller mindre födointag i relation till mängden förbrukad energi, vilka kan se som förväntade viktminskningar, oavsett om de är önskvärda (som vid övervikt) eller skadliga (som vid ätstörningar). Onormal viktminskning, utan minskat födointag i relation till förbrukad energi, är ett tecken på en underliggande sjukdom och är därför ett symtom som i sig bör iakttagas.

Onormal viktminskning kan uppträda genom muskelatrofi, minskad mängd fett, vätskeförlust, eller som kombination av detta. Det räknas ofta som ett medicinskt problem för vuxna när det sker oavsiktligt samt åtminstone 10 % av personens kroppsvikt förlorats på ett halvår (t.ex. 6kg om personen först vägde 60kg), eller 5 % på en månad (t.ex. 3kg om personen först vägde 60kg). Ett annat kriterium är att onormal viktminskning sätts i relation till BMI, och att viktminskningen är onormal om en person når under gränsen för undervikt, det vill säga får ett BMI under 18,5. Dock bör påpekas att mindre viktminskning än så också kan vara ett allvarligt läge, så till exempel för äldre, sköra personer och för barn.