Psoriasis.

Psoriasis är en systemisk sjukdom med en inflammatorisk sjukdomsprocess, som framför allt orsakar utslag och fjällande hud, men som också kan påverka leder, hjärt- och kärlsystemet med mera.[1] Sjukdomen smittar inte, men är kronisk; dock kan patienter leva symptomfria.
2–3 procent av den svenska befolkningen lider av psoriasis.

Psoriasis smittar inte. Orsaken till psoriasis är inte helt fastställd. Det står klart att den är ärftlig, men exakt hur herediteten ser ut eller påverkar insjuknande är oklart.[3] Det är också vedertaget att psoriasis beror på en dysfunktonell immunreaktion som har flera komponenter. En teori är att det är en autoimmun sjukdom. Belägg för den teorin utgörs bland annat av upptäckter av autoantikroppar mot keratin i blodet hos psoriasispatienter.[4] Andra har framhållit komplexiteten för patologin: både det ospecifika och det adaptiva immunförsvaret verkar vara involverat,[5] varför det kan verka otillfredsställande att beteckna det som en autoimmun sjukdom. Liksom i fallet med flera autoimmuna sjukdomar, hör psoriasis och dess svårighetsgrad samman med förhöjda prolaktinnivåer. Detta i motsats till atopiskt eksem, som psoriasis lätt kan förväxlas med.[6]

Psoriasis är kronisk vilket betyder att en psoriatiker kommer att få leva med den hela livet, dock är det möjligt att patienter med hjälp av exempelvis stresshantering och medicinering lever symptomfria. Den bryter oftast ut i 15–30-årsåldern, men det finns undantag. Den inflammatoriska reaktionen kan till exempel utlösas av en livskris och stress, en infektion av streptokocker och symtomen förvärras av hudskador (Köbnerfenomenet) då psoriasis trivs och frodas i sår och på slitytor (armbågar, knäveck, händer, ovansidan av fötter